Varför poppar alltid dessa idiotiska tankar upp i huvudet?
Går jag ned för en trappa : tänk om jag ramlar och bryter nacken
Än värre, jag går nedför en trappa bärande på ett litet barn: tänk om jag tappar ungen, snubblar och landar på hen.
Går jag ut på en balkong: tänk om den rasar, tänk om någon knuffar ner mig
Sonen åker själv till träning: tänk om han inte kommer fram, inte hittar, glömmer kliva av bussen.
På väg att hämta Julian från dagis: tänk om alla gått hem och glömt bort honom, tänk om han smitit(föga troligt)
Vid medicindelning på jobbet: tänk om jag gav fel påse, fel tid, fel dag
När jag åker iväg en helg utan familjen: tänk om bussen krockar, tåget spårar ur
När jag går hemifrån/lägger mig på kvällen: tänk om jag glömt släcka någon lampa, glömt låsa, glömt spisen eller kaffebryggaren på.
Tänk om barnen inte andas!!!!
Ni ska bara veta hur många tänk om jag hinner tänka när jag är borta en helg och C sköter hemmet.