Sakta men säkert integreras vi alla!

Det går ju inte lika fort som vi kanske hade hoppats på innan vi bestämde oss för att flytta hit till Nederländerna, men långsamt integreras vi i vårt nya land. Båda barnen förstår och pratar språket, Julian på en högre nivå än Herman vilket är fullt rimligt med tanke på åldersskillnaden. Herman kan ju inte läsa än, även då han är väldigt intresserad av bokstäver. Funderar mycket på hur vi ska göra då han ska lära sig läsa här i skolan, borde vi parallellt lära honom läsa på svenska eller kommer det bli förvirrande?

Christofer integreras, enligt min åsikt, i detta land genom att dricka öl från alla bryggerier han stöter på och genom att utforska Haarlem och dess omgivning från cykelsadeln. Landet är inte stort precis så det går att se mycket med cykel. Själv har jag inte tagit mig an cykling än men det kommer, som vanligt är det baby steps som gäller för mig. Jag känner mig dock nu trygg nog att promenera överallt och jag vet att jag alltid hittar hem vilket gör att jag kanske är redo att börja cykla. När det gäller språket förstår jag mer och mer, men är inte redo att våga prata än. Baby steps även här.

Julian klarar ju språket så bra att han efter sommaren ska börja i vanlig nederländsk skola. I fredags eftermiddag var han till den nya skolan och tillbringade ett par timmar där med att lära känna sin nya klass och lärare lite, samt se lite mer av skolan. Spännande. Jag var nervös innan han skulle dit medan han som vanligt var lugn som en filbunke. Jag är glad att han inte fått min nervösa sida som alltid berättar för mig hur saker potentiellt skulle kunna gå åt helvete. Julian är mer som sin pappa; de ser inte risker i allt utan förutsätter att allt oftast kommer gå bra.

När det gäller ny skola tycker jag att det ska bli väldigt roligt att Julian nu kan integreras än mer i det nederländska livet. Under sommarlovet, som börjar om 3 veckor, ska vi träna in vägen till skolan med honom så att han kan ta sig till och från skolan själv, detta inkluderar att cykla till skolan även då han är motvillig till just cykling. Håller tummar och tår att han ska trivas på skolan och att han där lär känna lite vänner. Det skulle han behöva, det är inte roligt att enbart hänga med sina föräldrar hela tiden. Även om vi naturligtvis är fantastiska och coola.

Hur det blir med skola för Herman i höst är än så länge lite oklart. Som det ser ut nu kommer han få gå kvar ett tag till på den skola han går nu och sedan kan han förhoppningsvis under hösten slussas ut i vanlig skola. Vi ska iaf börja kolla på skolorna i vårt närområde och se om vi hittar nåt vi gillar. Det ska nog inte vara så svårt.

Veckan som kommer ska båda Christofer och jag få våra första sprutor. Ser verkligen framemot det. Håller tummar och tår för en positiv utveckling av all vaccinering så att vi ser ett tydligt resultat i höst/vinter. Ett tydligt resultat kommer troligtvis innebära att människor vi gillar kommer våga komma hit och hälsa på. Det längtar vi efter!

Nu har jag skrivit tillräckligt för idag! På återseende!

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: