Just nu är Elian och Julian på väg till Cypern med Anna-Lena/farmor. Det var två förväntansfulla killar som inatt steg upp för att bli skjutsade till Arlanda av Christofer/pappa. Aldrig någonsin har jag sett dem hoppa upp ur sängarna och klä sig så snabbt. Semester med sol och bad lockar tydligen.
Julian var ju på Cypern med sin farmor förra året med. Första utomlandsresan utan föräldrar. Det gick väldigt bra(även då jag var liite smått nervös). Det ingen av oss tänkte på då, var att kolla om Elian ville följa med. Stunden jag insåg det kände jag en klump i bröstet av dåligt samvete. Det visade sig dock att han inte heller tänkt tanken. Han var bara glad för Julians skull, inte alls missunnsam. Syskonkärlek.
Detta år när det börjades prata om resa blev Elian inkluderad direkt. Det känns bra i hjärtat. Han är inte utanför och det, om något, är viktigt för mig.
Nu hoppas jag innerligt att de har en alldeles förträffligt bra vecka, att de njuter av sol, bad och alla onyttigheter och att de saknar mig en smula.