Jag vaknar oftast på bra humör. Slår upp ögonen i sängen och känner att detta blir en bra dag. Allt känns frid & fröjd.
Tills jag stigit upp.
Då förvandlas jag ibland(ofta om ni frågar C) till monstret som irriterar sig på allt och alla. Utan anledning. Jag vet att det är dumt. Jag vet att det är omoget. Jag vet att det är något jag måste ändra på. Men, ibland kanske folk bara kan låta mig vara. Ge mig en kopp kaffe och låt mig sitta och monstra en stund för mig själv. Det går ju alltid över. Till slut.
Detta händer som tur är inte varje dag. Men idag är en sådan dag då jag tycker att alla stör mig lite. Att jag dessutom känner mig lite krasslig(begynnande förkylning) gör inte detta monster gladare.