Ignorerar det jag tror jag borde

Tankarna snurrar i huvudet och jag känner pressen av allt jag borde hinna med idag. Tvätta, dammsuga, handla, gå ner till förrådet med diverse vinterkläder, vara ute med Herman och sist men inte minst plugga. Givetvis har jag en sambo som gärna hjälper till, men… jag är ofta en omöjlig person då det gäller. Jag vill göra allt på mitt vis vilket resulterar i att jag röjer som en dåre och Christofer inte vet vad han ska göra. Jag blir grinig för att han inte hjälper till och han blir arg för att jag inte låter honom vara delaktig. Ibland blir jag så trött på mig själv. Idag har jag bestämt mig för att ignorera den röst i mitt huvud som säger att jag borde massor av saker.  Istället ska jag göra lite, se till att Christofer deltar och även försöka vila lite. Min hals värker, det är antingen en begynnande förkylning eller allergi. Nu skulle jag vilja byta om och ta med Herman ut på gården så han får testa trehjulingen han fick av sin faster häromdagen, men energin finns inte vilket stör mig enormt. Ibland känner jag mig kass som förälder. Antar att jag får vila lite och gå ut om en stund. Och apropå gå ut så ska jag tvinga ut Julian idag. Börjar redan nu förbereda honom på det och än så länge har han inte protesterat, men det kommer naturligtvis då det är dags.

Drömde förresten att jag träffat nån annan och skulle lämna Christofer vilket har gjort mig konfunderad idag. Inte för att jag vill lämna honom eller för den delen älskar honom mindre idag, men jag kommer inte ihåg vem jag hade träffat och det stör mig. Om jag nu ska bli kär i nån annan i en dröm kan jag väl åtminstone få komma ihåg i vem.

Nu ska jag hoppa in i duschen, ta på mig nån snygg klänning och försöka tänka positiva tankar om dagen.

 

 

 

Drömmar 

Drömde en otroligt märklig dröm inatt. En sån där som greppar tag i en och inte lämnar en oberörd. När en vaknar och inte kan skaka av sig eländet. Just nu känns allt lite dimmigt, jobbigt och oroligt och fastän jag vet att jag bara drömde är jag brydd.

Känslan av trygghet hemma har fått sig en törn. Jag hoppas det går över, att drömmen bleknar.

Och att Christofer inte beter sig så dumt.

Drömmar 

Inatt drömde jag att syrrans (S) sambo var otroligt upprörd över att hans exceptionellt goda plommonkaka intogs för tidigt på julaftonen. Det var P & P som beslutade sig för en eftermiddagsfika och det var tydligen alldeles för tidigt för att riktigt kunna njuta av detta goda bakverk (som förövrigt såg ut som en sörjig chokladpudding).

Hursomhelst var T väldigt gnällig och skulle minsann aldrig mer bidra med nån dessert.

Undrar nu lite om han kommer baka nån plommonkaka till jul?

Hormonerna får mig ur balans…

Jag måste ha drömt att Christofer gjorde något dumt mot mig för jag vaknade i morse och kände mig arg, ledsen och besviken på honom. Vände huvudet åt sidan för att se om han vaknat, men han var inte där.

Mindes plötsligt att han åkt till Göteborg. Allt blev jobbigare och så ensamt. Och ju mer jag tänkte på hur kul han har där ju ensammare kände jag mig. Och sedan blev jag irriterad, varför ska han ha så jäkla kul en hel helg? Och varför drömmer jag idiotiska drömmar som sedan gör dagen till en plåga.

Jag är helt övertygad om att dessa idiotiska drömmar kom av att han skämtade lite lätt om att delta på speed dating nästa år. Speed dating på mensas årsträff…

…ja vill han träffa nån smartare är det rätta stället.

Hursomhelst, drömmen inatt ledde till otaliga tankar hos mig och tillslut var jag övertygad om att han faktiskt redan gått på den där Speedskiten. Nästa steg var givetvis att blocka honom överallt. Ta bort honom som vän. Radera hans mobilnummer. Kasta ut kläderna och byta lås.

Sedan började jag fundera på om hormonerna, som just nu härjar i min kropp, kan ha nåt att göra med min lite lätt överdrivna reaktion. Mycket troligt. Med pms from hell kan jag konstatera just det.

Så, ja han är fortfarande välkommen hem imorgon och jag tänker varken blocka honom, göra slut eller skälla på honom för nåt han gjorde i min dröm(Även om han nästan förtjänar det).

Däremot önskar jag att han kunde få gå en hel dag med alla dessa jävla känslor. Att han skulle få känna på denna bergochdalbana som så ofta är mitt liv.

 

 

 

Allt ordnar sig med tiden.

Medan jag, av uppenbara anledningar, drömmer om en större, bättre, skönare(hårdare) säng för min rygg. Drömmer Christofer om ett PS4.

Det handlar givetvis inte om vem som vinner. Vi ska köpa båda och troligtvis, till mitt förtret, spelmojängen först.

Jag drömmer vidare om

Ett bättre boende

En tvättmaskin och diskmaskin

En altan

En gräsmatta för sportsliga aktiviteter

och allehanda andra saker jag inte vill nämna här.

Hursomhelst, allt ordnar sig med tiden.

 

 

 

Framtidsplaner

Har gått omkring länge nu och känt mig arg, rastlös, olycklig och totalt likgiltig inför det mesta. 

Och plötsligt slog det ner med en smäll. Jag trivs inte med det jag gör. Jag trivs inte där jag bor. Jag vill mer. Jag vill nåt annat. Jag kan inte se mig själv jobba som vårdbiträde om 10 år. 

Så, jag kontaktade en studievägledare på komvux och har nu ett möte inbokat. Ska läsa in gymnasiet och sedan plugga vidare. Funderar just nu på att läsa till systemutvecklare, men det kan komma att ändras under vägen. En sak vet jag dock, jag kommer inte läsa något vårdrelaterat. 

Nu är det min tur att förlora mig själv i studier. Min tur att ha tentaångest. Min tur att ta en examen.

Livet ser ljusare ut igen.

Jag är gladare och livet hemma är riktigt jäkla bra.

Inspiration

Senaste halvåret har inspirationen flödat musikmässigt. Det är oerhört befriande att få utlopp för sin kreativa sida.

Att kunna bearbeta händelser och känslor genom musik är otroligt.

Kärlek.

No more silence

On top of the rainbow

Beautiful you

What if

Maybe

Someone like you

You can’t help me this time

I mitt huvud just nu

Förra veckan vaknade jag en morgon med första raderna ur barnens bok ”Fisksaga” på huvudet:

”Pyttefisken Pyttan uti havet simmar.

Hon vill se sig om en stund

men bara några timmar”

Osv… Gick igenom hela boken otaliga gånger under min arbetsvecka.

Idag vaknade jag nynnade på dessa sköna rader: 

”Jag fångade en räv en dag

men räven gled ur näven.

Fast lika glad  för det är jag

men gladast är nog räven”

”Åh hum vår sång är dum

den är ju ingenting.

Vad gör det om hundra år

när allting kommer kring!

Nu ska jag försöka tyda budskapet. För det måste finnas ett budskap. Kanske borde jag försöka hitta barnet i mig och inte ta allt på allvar hela tiden. Kanske ska jag försöka släppa loss och skratta lite mer. Eller så ska jag bara äta mer fisk. Vi får se hur detta till slut tolkas.

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: