Livet som det är nu

Till och från överrumplas jag av sådana starka känslor av att vara instängd att jag för stunden får svårt att andas. Jag skulle inte kalla känslorna klaustrofobiska då det är ett alldeles för starkt begrepp, men de är tillräckligt starka för att mitt inre ska bli upprört. Även då jag trivs bäst att vara hemma i lugnet tycker jag inte om förändringen som sker i världen nu. Jag vill kanske inte resa mycket, men jag vill kunna åka till Sverige närhelst jag känner för det. Jag känner mig mer avskärmad från Elian som det är nu. Det är jobbigt, men när jag tänker på alla liv som detta virus tagit inser jag att jag, än så länge, inte har nåt att klaga på. Vi mår bra och vi har varandra.

I mångt och mycket är jag inte anmärkningsvärt påverkad av det som sker p g a Covid_19. Mitt liv fortsätter ungefär som vanligt. Den stora skillnaden är att Julian har sin undervisning hemma eftersom skolorna här i Nederländerna har stängt nu. Detta innebär att vi har lagt upp ett schema för vardagarna så att vi inte faller in i någon slags ”falsk lov-tillvaro” där vi är uppe alldeles för sent och sedan går omkring med semesterhjärna varje dag. Nej, nej, nej, här krävs rutiner och strategi om saker och ting ska fungera på ett bra sätt. Veckan som gått har varit den första med distansundervisning för Julian och det har fungerat bra. Han har fått schema med vad han ska göra varje dag och han har inplanerade möten med sin lärare. Positivt med att ha honom hemma är att jag häromdagen kunde tjuvlyssna lite då han hade högläsning. Det lät så bra(enligt mig), jag fattade inget, men men… Han verkar trivas väldigt bra med undervisning på detta vis och fick han bestämma själv skulle han troligtvis fortsätta med denna typ av undervisning för jämnan. Han vill mest vara hemma vår tioåring, lite som sin mamma.

Christofer har under den senaste veckan varit väldigt förkyld, han är mycket piggare nu, men han håller sig enbart på hemmaplan för säkerhets skull. Det har inte funnits några indikationer på att han skulle ha drabbats av Covid_19, men med tanke på att symptomen för detta virus kan te sig lite olika vill vi inte chansa. Tiden att lära känna grannar och umgås är inte nu precis. Inte heller är tiden att få besök nu. Tyvärr fick barnens farmor, som skulle ha varit här nu, ställa in sitt besök p g a rådande omständigheter. Så jäkla tråkigt, vi hade sett framemot hennes besök väldigt mycket. Det ser inte ljusare ut för Sara & co som enligt alla planer skulle komma i början på april. Vi vill så gärna ha besök, men det får vänta. Viktigast nu är att förhindra spridning av detta virus som dödat så många människor världen runt.

Nu är det dags att fixa i ordning söndagens mysfrukost för sedan väntar en dag med massor av plugg. Ska göra ett tappert försök att komma ikapp med alla uppgifter. Önskar mig själv lycka till med viss skepsis.

Studierna har påbörjats

Några dagar in på denna termin och jag börjar så smått landa i alla känslor. Framöver ska jag arbeta mycket i grupp med människor jag inte känner. Detta gör mig nervös, men samtidigt lite förväntansfull. Hade detta varit för ett par år sedan hade jag garanterat gått in i gruppen med tanken att alla förmodligen är dumma i huvudet. Men, efter att ha spenderat tre terminer på Brunnsvik har jag insett att så ofta inte är fallet. Jag dömer inte längre människor innan jag lärt känna dem. Naturligtvis kan det visa sig att en del av de personer jag ska arbeta med verkligen är dumma i huvudet, men det får jag ta då. Jag ska försöka hantera situationer så gott jag kan. Ibland kan det innebära att jag mutear dem eller nåt. Fördelen med att plugga på distans liksom.

Denna vecka har jag läst mycket om informatik, om olika typer av informationssystem, beslutsfattande inom organisationer och lite vad projektledning innebär. Intressanta saker, har lärt mig en del nytt, men mycket är sådant jag redan visste. Det har sina fördelar att bo med en systemutvecklare som mer än gärna delger sig av sina kunskaper. Tänker behålla honom vid mina sida hela utbildningstiden.

Idag ska jag besöka utbildningscentrum för att se vilken typ av hjälp vi distansstudenter kan få där. Känns det som ett bra ställe kanske jag spenderar en del tid där, i annat fall finns ju alltid bibliotek och mitt stökiga hem.

Detta blir nog bra.

IT, projektledning och affärssystem

Efter många dagars grubblande har jag slutligen bestämt mig för att jag i höst ska börja läsa programmet ”IT, projektledning och affärssystem”. Planen först var att stå kvar som reserv på ”Informatik med inriktning systemutveckling”, men efter att ha jämfört programmen ytterligare kändes den första snäppet roligare. Så nu ska jag studera vid Karlstads universitet, fast på distans givetvis. Vi har inga planer på att flytta till Värmland, vad jag vet.

Nu är ansökan om studiemedel inskickad till CSN och allt känns rätt skönt faktiskt. Insåg även att höstterminen sträcker sig ända in i januari vilket innebär att jag inte måste jobba under jul. Nu kommer jag troligtvis jobba lite i alla fall, men att det inte är ett måste känns väldigt bra.

Snart är jobbsommaren över, endast 6 arbetspass kvar, och sedan väntar tre veckor av ledighet innan studierna drar igång. Detta känns riktigt bra. Och sjukt nervöst.

Heja mig och allt sådant där!

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: