Öl är politik. Fuck SD!

Igår tog Christofer och jag bilen till huvudstaden för att se Drive-By Truckers och spendera en natt på hotell. Vi har haft det fantastiskt härligt. Denna energiboost av umgänge, kärlek och sex var precis det vi behövde nu. Jag är lycklig på så många vis. Han är lycklig.

Konserten då? Lite för långa gitarrpartier emellanåt, men överlag en riktigt bra spelningen. Lokalen var däremot inte den bästa. Det var varmt och dålig luft. Vi stod först långt fram, men då blev jag yr och kallsvettig så vi ställde oss längre bak, nära utgången istället. Det kändes mycket bättre.

Efter spelningen hittade vi ett ölcafé som vi båda blev väldigt förtjusta i, ”Katarina Ölcafé”. De hade ett utbud av rolig och god öl och fantastisk personal. Bäst var detta på kvittot :

”Öl är politik. Fuck SD!”

Nu åker vi hemåt, mot jobb och skola, nöjda och glada. 

Det oklara inför morgondagen ger mig olustkänslor

Tyvärr finns det en övervägande risk att Christofer inte kan följa med på Tegan and Sara konserten imorgon och att åka utan honom känns tråkigt och jobbigt. Jag har verkligen sett framemot kvalitetstid med honom, gå på konsert och bo på hotell. Vi behöver det.

Men barnens farmor, som ska agera barnvakt, har blivit sjuk och vi har ingen back-up barnvakt. Vi tycker givetvis väldigt synd om henne, vi vill att hon ska må bra och vi förstår så väl att hon kanske inte orkar ta hand om våra grabbar just nu.

Hursomhelst, när det väl kommer till kritan är konserten viktigast för mig. Jag kan inte ens föreställa mig att missa den. Så… kan hända att jag måste släpa med nån annan alternativt åka själv. Och att åka själv för mig en stor sak. Jag gillar inte att vara i Stockholm ensam. Det är för stort och rörigt. Folk överallt och som vi alla vet gillar jag inte människor. Att ensam ta mig från punkt A till punkt B är för mig en stor sak. Konserten är på Nobelberget så denna morgon har jag studerat kartor och kollat exakt vilken buss jag ska ta, vilken hållplats jag ska kliva av och hur jag sedan ska gå. Att bege mig ut i Stockholms kollektivtrafik utan tryggheten från C är inget jag ser framemot, det känns kaotiskt inom mig när jag tänker på det.

Nu ska jag kolla upp exakt vilken biljett typ som gäller. Allt ska vara förberett om jag ska våga mig på detta själv.

Dessutom måste jag även kolla upp var hotellet ligger. Jag har aldrig bott på hotell själv. Vet inte ens om jag vill det egentligen. Kanske borde jag ta ett nattåg hem istället.

Antar att det skulle vara bra träning för mig att åka själv och fixa allt på egen hand, men mest av allt hoppas jag att det löser sig så C kan följa med. Jag vill ju så gärna vara med honom.

 

 

Konserterna i mitt hjärta

För nån vecka sen köpte Christofer biljetter till Tegan and Sara’s kommande sverigekonsert. Det gjorde min dag och jag svävade på små moln. Min kärlek till den kanadensiska systerduon är stor.

Nu har han även köpt biljetter till Frida Hyvönen samma vecka. Hennes nya skiva är så bra att jag inte finner orden, men det gör hon. Har ni inte hört den borde ni. Måste ni.

Jag har alltså världens bästa man i mitt liv, inte undra på att jag är så kär i honom.

Just nu vill jag bara tiden ska gå fort. Längtar så efter båda dessa konserter.

 

Tegan and Sara

Att jag i januari äntligen ska få se Tegan and Sara live är så stort för mig. Jag älskar deras musik och hur de alltid varit sig själva.

Jag är, om jag ska bejaka min bisexuella sida, även lite småkär i dem.

Dessa kvinnor alltså, de är bäst!

Barcelona!

Spenderade nyligen 6 härliga dagar i Barcelona med kärleken.

I början på året bestämde vi oss för att åka till Barcelona i maj och gå på Primavera Sound, tanken var först att boka hotell, men sedan kom en av Christofers vänner med förslaget att dela på en lägenhet under en vecka. Både trevligare med sällskap och vänligare mot plånboken.

Detta att dela lägenhet med, för mig, två okända män gjorde mig nervös. Jag tycker alltid att det är jobbigt att träffa och lära känna nytt folk. Ibland vet jag inte vad jag ska säga och risken att jag bara babblar på om allehanda onödiga saker är mer än stor. Dessutom är jag väldigt privat av mig och först såg jag framför mig hur vi alla skulle sova på madrasser i ett sunkigt vardagsrum. Paniken!

Så blev det givetvis inte. Vi bodde i en mysig lägenhet och Christofer och jag hade ett eget rum. Allt bra.

Hursomhelst, de två killarna, Andreas och Mattias, visade sig vara två mycket trevliga människor. Dagarna tillsammans i lägenheten förflöt utan problem och vi hade riktigt roligt tillsammans. Skulle verkligen kunna tänka mig att åka på fler festivaler tillsammans med dem, eller bara bjuda hit dem till Gävle.

Nu till en del av artisterna vi fick uppleva live:

• Anthony and the Johnsons
• Tori Amos
• Belle & Sebastian,
• The New Pornographers
• Sleater Kinney 

Förutom all bra musik under veckan har vi ätit & druckit gott(vattnet smakade underbart 😉 ), besökt La Familia Sagrada(otroligt vacker och magnifik), promenerat mer än min gravida kropp orkat och njutit av det fina vädret.

 

My Bubba – Sexual Healing

Denna underbara härliga känsla!

Sia

Lyssnade på en timmes lång intervju med Sia Furler häromdagen. Vilken otroligt talangfull kvinna det är. Inte nog med att hon skriver låtar som får mig att gråta, hon har även en magisk röst.

Att lyssna på hennes livsberättelse om förlust av pojkvän i unga år, missbruk och hennes psykiska mående. Hur hon tillslut fick hjälp, diagnos, tog sig ur missbruk och valde livet.

Vilken kvinna!

 

Och intervjun:

 

 

Iron & Wine och Jesca Hoop

Förra veckan var C och jag iväg till Gbg ett dygn för att och se Iron & Wine eller ja, Samuel Beam som han faktiskt heter. Spelningen var grymt bra. Helt akustisk. Sam och gitarren bara och utan tvekan, en av de bästa spelningarna jag sett. Nästan alla alla låtar han spelade var requests från oss i publiken. En annorlunda konsert helt enkelt.

Förbandet, i form av en kvinna vid namn Jesca Hoop, gjorde även hon ett gott intryck på mig. Måste lyssna mer på henne nu.

Efter 3 grymt bra spelningar detta år känns det nu tomt att inte ha något att se framemot. Måste lösa det snarast. Konserter är något både C och jag uppskattar väldigt mycket. Dessutom ger det oss en möjlighet till ensamtid och ibland även hotellnätter. Hur underbart är inte det, när livet mest kretsar kring barnen,  jobb, läxor och träningar.

Nåväl, vi har kanske inte nån konsert att se framemot just nu, men nästa helg ska vi förhoppningsvis på fest tillsammans(om jag får semestern beviljad d v s) och sedan är det inte långt kvar innan nyår och kryssning med Tierpssyrran och hennes familj.

Livet känns bra!

Mary Lambert

Jag gillar Mary Lambert så mycket. Hon är rakt igenom ärlig i sina sånger, säger vad hon tycker och står för den hon är. Respekt!

 

 

Sånger svenska och terapi

Under ganska lång tid har jag funderat på att börja skriva sånger på svenska. Försökte för några år sedan, men det rann ut i sanden. Men nu vill jag försöka igen.

Ser framemot att skapa, skriva och sjunga.

Detta är den allra bästa formen av terapi.