Besök från huvudstaden

Det är härligt, att hur lång tid det än går mellan besöken, är känslan då vi ses den samma. Inga konstigheter, ingen obekväm tystnad. Vi bara är. Vi umgås, pratar, skrattar och mår bra. Barnen leker, busar, bråkar, skrattar och gråter. Precis som barn ska göra. Vi pratar inte om att vi borde ses oftare, inget dåligt samvete, utan vi njuter av stunden som är. Jag älskar det.

Detta är vänskap när den, enligt mig, är som bäst ❤

Nu hoppas jag givetvis att det inte går ett år tills nästa besök, men skulle det bli så kommer allt vara fint ändå.