Lämnade idag in Hermans schema till förskolan och plötsligt slog det mig med full kraft: Nu är det slut på föräldraledigheten!
Nu är tiden med bebis slut. Jag kommer aldrig mer vara hemma med ett litet barn, det känns jävligt jobbigt att tänka aldrig mer. Denna helg kommer jag vara ledsen, jag är redan nu ganska låg och varenda cell i min kropp skriker NEJ till att arbeta igen. Jag vill inte.
Men… det kommer att gå bra. Snart är jag tillbaka i vardagslunket igen och det är ju, vad jag kan minnas, egentligen inte så tokigt det heller.
Funderar just nu på när jag egentligen borde stiga upp om morgnarna framöver:
- Julian ska lämnas 06:30
- Herman 07:00.
- Bussen går 06:20
- Jag MÅSTE dricka kaffe innan vi drar hemifrån.
Så… 05:00?
En vill ju inte stressa liksom.
Missanwe's tankar 
Kommentera